Hur värderar man ett bolag som inte är lönsamt?

Även ett olönsamt företag kan ha ett betydande eller strategiskt värde. Valet av lämplig värderingsmetod beror i hög grad på den individuella situationen: tillgångsstrukturen, marknadsmöjligheterna och ägarnas målsättningar. En kombination av flera metoder ger ofta det största informationsvärdet.

Metoden med bokfört värde

Detta är en ofta använd värderingsmetod som är förhållandevis enkel att tillämpa.

Vad är det bokförda värdet?

Ett företags bokförda värde är det aritmetiska värdet av eget kapital enligt balansräkningen – det vill säga skillnaden mellan totala tillgångar och skulder. I sin enklaste form resulterar detta i

Bokfört värde = tillgångar – skulder

Alla redovisade tillgångar (t.ex. maskiner, fastigheter, varulager, likvida medel) beaktas, med avdrag för befintliga skulder (t.ex. lån, leverantörsskulder). Med denna metod fastställs företagets bokförda värde genom att beräkna det egna kapitalet (det totala värdet av tillgångar minus skulder). Denna metod kan vara användbar om företaget har tillgångar som överstiger dess skulder.

När är metoden med bokfört värde meningsfull?

Det bokförda värdet kan vara en första referenspunkt, särskilt för företag som inte är lönsamma:

• värdefulla tillgångar finns tillgängliga (t.ex. fast egendom, varumärkesrättigheter, maskiner)
• bolaget inte anses ha fortsatt drift – t.ex. vid planerad likvidation, försäljning av enskilda delar eller vid rekonstruktion.
• ett stabilt substansvärde ges, oberoende av aktuella intäkter

Viktiga anvisningar för användning:

Metoden säger ingenting om bolagets intjäningsförmåga eller framtida potential.

Värdet i balansräkningen återspeglar ofta inte det faktiska marknadsvärdet. Tillgångar som fastigheter och maskiner kan vara antingen undervärderade eller övervärderade. En justering på basis av verkligt värde rekommenderas. (Fördjupad information om eventuellt meningsfulla justeringar hittar du i vårt blogginlägg “Add backs för företagsvärdering“)

Immateriella tillgångar som varumärken, kundbaser eller expertis redovisas ofta inte eller endast delvis i balansräkningen – de beaktas inte i den rena bokföringsvärdemetoden.

Substansvärdemetoden

Vad är mitt företag värt “i delar” – utan att titta på vinsten?

Substansvärdemetoden betraktar värdet av de materiella och immateriella tillgångar som företaget har tillgång till – oavsett om vinster genereras för tillfället eller inte. Den lämpar sig särskilt väl när det finns verksamhetssubstans, men resultatet är svagt.

Vad är substansvärdet?

Substansvärdet anger vad det skulle kosta att bygga upp ett identiskt företag på nytt idag – alltså med samma tillgångar, på samma plats, med jämförbar utrustning.

En åtskillnad görs mellan:

• Reproduktionsvärde: Vad kostar det att återställa det befintliga ämnet till ett motsvarande värde?
• Likvidationsvärde: Vad inbringar försäljningen av substansen på marknaden (se separat metod)?

Substansvärde = verkligt värde av alla nödvändiga tillgångar – skulder

De tillgångar som krävs för verksamheten kan vara t.ex. mark, byggnader, maskiner, fordonspark, varulager, teknisk utrustning, programvara, patent, varumärken (om de kan värderas) etc. Kundbasen, affärsmodellen eller expertisen beaktas inte – såvida de inte kan säljas.

När är substansvärdemetoden lämplig?

• För att fastställa minimivärdet om det inte finns någon betydande intjäningsförmåga
• För icke-vinstdrivande företag med betydande substans (t.ex. produktionsbolag, fastighetsägare, leverantörer av tekniska tjänster)
• Inför rekonstruktion eller försäljning, då bolaget kan komma att styckas upp eller säljas i omgångar

Specialfunktioner och utmaningar:

Immateriella tillgångar redovisas ofta inte eller endast med svårighet – särskilt när det gäller onoterade bolag.

Värden i rena balansräkningar är ofta inte marknadsmässiga – en värdering till verkligt värde är obligatorisk.

Onyttiga eller föråldrade tillgångar (t.ex. överdimensionerad utrustning) kan behöva skrivas av.

Substansvärdemetoden ger en sakligt grundad värderingsbas för företag med realekonomisk substans – särskilt när det inte finns någon eller endast begränsad vinstpotential. Den lämpar sig väl som en nedre värderingsgräns, men ersätter inte en resultat- eller marknadsorienterad bedömning om det finns framtida potential.

Metoden med likvidationsvärde

Hur mycket skulle mitt företag vara värt om det måste avvecklas?

Om ett företag inte är lönsamt uppstår ofta frågan: Vad blir kvar om jag lägger ner verksamheten och säljer alla tillgångar? Likvidationsvärdesmetoden ger ett tydligt, om än ganska konservativt, svar på denna fråga.

Vad betyder “likvidationsvärde”?

Likvidationsvärdet är den beräknade likvid som skulle kunna realiseras om samtliga bolagets tillgångar såldes och samtliga befintliga skulder reglerades med likviden – med andra ord bolagets “restvärde” vid en likvidation.

Det är vanligtvis lägre än det bokförda värdet, eftersom det ofta bara är nödförsäljningspriser som realiseras vid en snabb likvidation.

Likvidationsvärde = realistiskt försäljningsresultat av alla tillgångar – skulder – likvidationskostnader

När är metoden med likvidationsvärde meningsfull?

Denna metod är särskilt relevant i följande situationer:

• Vid generationsskifte eller försäljning, när potentiella investerare vill uppskatta företagets minimivärde.
• Om företaget inte längre kan förväntas generera intäkter på lång sikt eller om det inte går att hitta någon köpare till verksamheten som helhet.
• I insolvensscenarier, rekonstruktionsfall eller som ett värsta tänkbara scenario i strategisk planering.

Faktorer som du bör tänka på

Gör en realistisk uppskattning av försäljningsintäkterna. Maskiner och inventarier är ofta värda mindre än sitt bokförda värde på den öppna marknaden. Fastigheter kan å andra sidan realisera högre värden.

Tidsfaktorn spelar en roll: ju snabbare likvidation som krävs, desto lägre blir vanligtvis försäljningslikviden.

Ta hänsyn till avvecklingskostnader (t.ex. fastighetsmäklare, juridisk rådgivning, uppsägningar, uppsägning av avtal).

Observera de skattemässiga aspekterna vid realisering av dolda reserver.

DCF-metoden (diskonterat kassaflöde)

Kan mitt företag ha ett framtida värde idag trots förluster?

Metoden med diskonterat kassaflöde (DCF) är en av de mest använda metoderna för företagsvärdering – särskilt för företag som anses vara ” going concerns ” och som har framtida värdepotential, även om de för närvarande inte genererar vinst.

Grundtanken är att värdet på ett företag mäts genom de framtida ekonomiska överskott (kassaflöden) som det kan generera till sina ägare. Dessa framtida kassaflöden diskonteras till sitt nuvärde med hjälp av en diskonteringsränta (ofta baserad på kapitalkostnaden).

Företagets värde = nuvärdet av framtida kassaflöden

Ju mer riskfylld och osäker den framtida intjäningen är, desto högre blir diskonteringsräntan – och desto lägre blir det aktuella bolagsvärdet.

Ansökan för icke-vinstdrivande företag:

Även om inga vinster eller ens förluster genereras för närvarande kan DCF-metoden vara användbar om:

• en vändning i affärsutvecklingen realistiskt kan planeras (t.ex. genom omstrukturering, nya produkter eller marknadsutveckling),
• det finns ett rimligt framtidsscenario med positiva kassaflöden,
• investerare eller ägare har ett långsiktigt perspektiv.

I dessa fall beräknas vanligtvis ett så kallat“ramp-up scenario“: De första åren visar negativa eller låga kassaflöden innan en hållbar positiv utveckling materialiseras.

Utmaningar och fallgropar med DCF-metoden

Kapitaliseringsräntan är avgörande: den valda räntan måste på ett adekvat sätt återspegla risken – ett alltför optimistiskt antagande leder snabbt till uppblåsta värden.

Starkt beroende av antaganden: Försäljningstillväxt, marginaler, investeringar, marknadsutveckling – små förändringar kan ha stor inverkan på värdet.

Planeringsosäkerhet: Prognoser är till sin natur mer riskfyllda för företag som inte är lönsamma. Känslighetsanalyser är därför viktiga.

Marknadsvärde/multiplikatormetod

Vad betalar andra för jämförbara bolag – även om de för närvarande inte går med vinst?

Marknadsvärde- eller multiplikatormetoden baseras inte på företagets egna data, utan på vad som betalas på marknaden – till exempel vid företagsförsäljningar, förvärv eller börsintroduktioner. Den är praktisk och orienterar sig mot verkliga transaktioner.

Företagsvärde = multiplikator × referensvärde

Branschstandardiserade multiplar används som skulle kunna observeras i en nyligen genomförd transaktion av ett jämförbart företag. När det gäller icke vinstdrivande företag relaterar multiplarna vanligtvis till försäljning eller branschstandardiserade nyckeltal.

Ansökan för icke-vinstdrivande företag:

Metoden är särskilt användbar när

• bolaget är attraktivt, t.ex. på grund av dess kundbas, plattformseffekter eller skalningspotential
• ingen vinst, men relevant försäljning eller marknadsandelar finns tillgängliga
• jämförbara affärer är kända i branschen (t.ex. genom M&A-rådgivare, databaser, branschrapporter)

Vilka är möjligheterna och riskerna med denna metod?

Jämförbarhet är avgörande: en lämplig branschjämförelse är avgörande – skillnader i affärsmodell, storlek eller region kan ha stor inverkan på informationsvärdet. Särskilt när det gäller mindre företag, där siffror sällan publiceras, kan det vara svårt att få fram tillförlitliga siffror.

Om siffror finns tillgängliga kännetecknas denna metod av marknadsnärhet: värdena baseras på verkliga köp och återspeglar den faktiska betalningsviljan.

Hög volatilitet: multiplikatorerna kan fluktuera kraftigt beroende på marknadsfasen

Mer information om denna metod och dess varianter som EBIT-multipelmetoden, EBITDA-multipelmetoden, etc. finns i ett separat blogginlägg.

Översikt: Vilken metod och när?

Företagets situation	Rekommenderad(a) metod(er)
Substansen tillgänglig, ingen inkomst	Substansvärde, bokfört värde, likvidationsvärde
Inga framtidsutsikter	Likvidationsvärde
Scenario för omorganisation eller turnaround	DCF, kompletterande substansvärde
Högt marknadsvärde genom kunder, plattform och varumärke	Multiplikatormetod, DCF om tillämpligt
Nedläggning av verksamhet planerad	Likvidationsvärde, substansvärde